Välkomna till årets upplaga av Elitserien och Superettan.

Elitseriens fjolårsvinnare Harplinge inledde med maximala 20 vp, tätt följda av Uppsalabridgen, Skalman på 18 vp. Även om det är tidigt i tävlingen för träffsäkra utsagor kommer de två lagen säkert att finnas med i medaljstriden.

I Superettan tog Filbyter Bridge, Team Zang nästan full pott. Efter att ha tillbringat två säsonger i Superettan är linköpingarna säkert sugna på att ta sig tillbaka till Elitserien. Det man kan säga om Superettan är att det inte finns några lag som står ut åt endera hållet. En dålig andra helg kan lätt innebära en av fyra nedflyttningsplatser till division 2, och via en bra resa kan en av de två uppflyttningsplatserna till Elitserien knipas.

På grund av skribentbrist kommer vi inte att publicera den normala artikelserien Matchens giv från första omgången. Däremot kan ni få en klockren fredinare som del av denna dagsrapport:

Given är roterad.

Peter Fredin fick liten spader ut till Dam och Ess. Hundra av hundra dödliga drar ut trumfen och går bet efter en misslyckad klövermask. Fredin är dock inte dödlig i det avseendet.

Utspelet tyder på att Väst inte har någon sekvens i ruter. Förutom att Öst därför är prickad med Kung eller Ess i ruter har Öst då och då även två honnörer i ruter, vilket helt utesluter klöver Kung. Det gör att den simpla klövermasken spricker i 80% eller fler av fallen.

Fredin drog två ronder trumf och spelade sedan lite klöver från E4!

Det är så vackert. En tredje rond trumf hade givit Öst möjlighet att lågmarkera i klöver. Och vad ska Väst göra? Varför drog Fredin inte ut sista trumfen? Kan Öst ha singeless i klöver?

Fredin gör sig själv till en vinnare i bridge genom att ta motståndarna ur deras ”comfort zone” och ge dem konstiga lägen. Jag tycker inte att Väst kan klandras för att inte ha hoppat upp med klöver Kung, och med det blev Fredins lista över fantastiska givar en giv längre.

Om in inte har läst Jeppe Juhls Fredin - Mästerlig bridgepsykologi kan ni köpa den här. Det finns många givar i boken på samma tema som denna giv. Som kuriosa skrevs boken på engelska av en dansk och översattes sedan till svenska av Max Ödlund, som berättat för mig att författaren själv tycker den svenska versionen är bättre än den engelska.